Aprilskämt?

Det är nästan så att man börjar undra. Luleå hockey vinner med 8-2 över Frölunda. Åtta - två! Det händer inte. Jag och fällman funderade om detta inte är ett aprilskämt av svt sporten, ett riktigt tidigt ett. Ändå värt att skriva. Hoppas de skrällar mer i vinter. Annars blir det tufft.

Jag är helt värdelös på att skriva blogg! Sämst, nästan. Men jag kallar det för en paus när det inte läggs in några inlägg. En lång paus. Jag är lat. Kanske.

Émélie

För språkbegåvade..

http://emylasuedoise.blogspot.com/

Mellan oss är det här det hemliga

Köpte en ny sträng till mammas gamla akustiska gitarr idag. Killen i affären visste direkt vilken sträng jag skulle ha när jag sa att en gått sönder: D-strängen va? De är dem som brukar gå av..
Jag undrar, varför just D?
Jag undrar mycket.
Iaf så har jag lärt mig hur man byter sträng på en gitarr. Det är alltid något. Borde ingå i saker man ska lära sig i skolan. För det är inte så jäkla lätt. Kanske inte heller svårt eg, men tålamodsprövande!


Jag vill bli frisk nu! Jag ska intala mig själv att jag är frisk, och så är jag det imorrn när jag vaknar. Synd att jag inte är en sån som kan intala mig själv saker och tro på dem. Vart är min tro??


Luleå.

Folk som tror är inte du och jag

Nu har jag börjat komma in i vardagen igen. När skolan är igång och hockeyn börjar ta fart på allvar. Det är sorgligt på ett sätt att inte bestämma från dag till dag vad man ska göra, men samtidigt vardag= ett måste. Och av alla vardagar i världen kunde mina ha varit betydligt värre.
Här hade jag kunnat skriva nästan vad som helst, men jag vet inte vad jag ska skriva, vill skriva. Därför är min blogg dåligt uppdaterad och min brist på ord växer i alla sammanhang.

Fällman, jag ÄR medelåldern.
Sen har jag varit lite otydlig, Joyce passar in i alla låtar utom den förhatliga Bubbly.

Länge sen.. Björx. Sommar. Skolavslutning. Jag och Anja i matchande klänningar.. Haha, värt.

Jag brukar måla tavlor på mig själv när jag spelar fotboll

Jag totalsågade min nya klass redan första dagen. Lätt hänt när man helt så där är bland nya människor som man inte känner. Och jag kan lova att en del verkade lite skumma. Då kan jag bara tänka mig vad de tycker om mig, Jossa och Carol. heh, det är inte lätt att inte döma. Jag har ändrat mig lite. Klassen är okej. De flesta personer är faktiskt inte så tokiga bara man pratar lite med dem. Alltid är det nått som kan uppskattas. Sen bör tilläggas att jag aldrig skrattat så mycket under en engelska redovisning som igår. Det gjorde att allt gick från totalsåga, till okej.

Faj och Paj är en skön krydda på valla, nola och kempis. Att de höjer medelåldern är inte heller en nackdel.

I´m Joyce. I kissed Joyce. Joyce a bad girl. Ett bevis, "Joyce" passar in i alla låtar. Ja, alla..

Göra något vettigt

Paj, PJ, var riktigt, riktigt sur. Nästan så att Ferrarin inte startade. Då är det illa! Valla har just visat sina baksidor, men lyftet kom oväntat. Ett besök hos katt- papegoja -tanten var allt som behövdes. PJ drove home safe. Hoppas vi. Kallurs fall på första häcken drog ner hennes humör igen.

Jag saknar helex, porsön, cykelvägen vid vattnet, friåkning i coop-arena, staden och allt annat bra.

Vill ärligt säga att jag har varit, med flit, värdelös på att skriva i bloggen i sommar. Inte bara det, helt värdelös på att sitta vid datorn överhuvudtaget. Det har varit skönt. Sommar i Skaulo är underskattat.

Jag saknar skogen, vattnet, lugnet, skinnsoffan, bastun, stugan och allt annat underskattat.

IDAG kan jag bara inte låta bli att säga GRATTIS till min storasyster Emelie som fyller 19år! Hoppas att besvikelsen från imorse har lagt sig, och att du vet att det inte är mitt fel. Det är bara det att du börjar bli gammal..

The right way, it's a wonderful day

Något underbart har hänt idag. Inte bara för mig, utan även för två andra lyckliga. Jag vet att de andra, Jossa och Carol aka Carola, håller med mig. Idag är en speciell dag. En milstolpe i livet, ja i hela universums existens till och med. Det var längesen någon av oss kände en sådan här glädjefylld lycka. Med undantag av den kvällen vi såg den fantastiska skräckfilmen Buuuuug. Det var lycka, att filmen hade ett slut. Idag är lyckan dock total. Vi har fått ett brev. Inte vilket brev som helst heller, nejnej. Jag citerar Carol: ”glädjen sprutade ur öronen..”. Ja, det var verkligen en euforisk upplevelse att läsa brevets innehåll. Det stod: Du är antagen till spIC2…osv… Det kändes som att bestiga Mt Everest, vinna OS, spela basket, få nobelpriset, träffa kungen, vinna i pingis, bordshockey, badminton, kubb.. Vi blev antagna till IC! Eliten, om man vill kalla det så. De bästa av de bästa. Det här är sannerligen någonting att fira mina vänner! Idag blev IC2 coola, tuffa och bäst. Ja, vad mer behöver sägas? Idag gick spIL epoken i graven. IC klättrade upp till toppen. Idag är en mycket speciell dag. Underbart. Wonderful. Fira!

The right way. The wrong way. The IC way.

En utmärkt toffel

Två tredjedelar avklarade, yes! Jag är fortfarande tröttare än någonsin. Det sliter med lov helt enkelt. Funderar på hur jag ska orka resten av mitt liv om jag ska vara så här trött efter att ha sommarjobbat. Får nog tänka smart och ordentligt innan jag väljer vad jag ska syssla med. Basketproffs i Italien vore inte helt fel.

Eftersom att Skellefteå AIK har lagt ner sitt damlag, håller jag och Fällman på att fundera vart Mallan ska spela kommande säsong. Risken för minskning av autografvärde är oroväckande om hon inte går till en storklubb. Vi tror att det får bli NHL, men elitserien duger så länge hon går till ett vinnande lag. Alltså är Luleå Hockey uteslutet. Lite synd, men tur för Mallans pensionspengar.

Hälsade på ett par från min gamla klass igår och hade riktigt trevligt. Vi satt och pratade om gamla minnen och om våra nuvarande liv. Efter drygt en timmes snack, där jag bl.a. fått göra en längre redogörelse för hur det är i ö-vik osv, säger den ena:
"Visst är det i mora du spelar?"
Hahaha, jooo. Här hänger vi med och har KOLL!

Fråga till Carol: Hur går det med engelskaboken?

"Det finns så många som kan höra, typ Elina Berg.."

Ormbergsbacken är speciell. Jag tror att Fällman håller med, och Evve också för den delen. Hon tycker att all träning är rolig, speciellt när det är jag som får svettas mest.

Jag har jobbat, jobbat, jobbat och tränat. Tror att mina sömntimmar denna vecka understiger minimum gränsen för vad min kropp klarar av. När man har ett förhållandevis tråkigt jobb hinner man fundera på så mycket annat än själva jobbet. Speciellt mellan 6 och 8 på morgonen, då man helst av allt vill ligga och sova, kommer en del sjuka tankar upp. Vissa dagar tänker man inget. Det är också skönt. Tomt, men skönt. Jag har insett en hel rad saker under mina arbetstimmar. Det svåra är bara att formulera det rätt och ge utryck för allt här i livet. T.ex. har jag fattat varför många söker sig religioner. Det måste helt enkelt vara skönt att tänka att allt det goda kommer i typ nästa liv, eftersom livet ofta inte ser ut att ha så mycket gott att erbjuda. Jag tycker att det är a waist of time att tänka så. Ändå förstår jag vitsen. Fast samtidigt inte. Livet är livet, så är det. Det blir som det blir, det blev som det blev. Jag borde lyssna på mig själv. Jag borde inte lyssna på mig själv? Jag borde lyssna på andra? Jag borde sova mer!

Luleå, sommarstaden. Det blåser och är kallt. Sommar. Men faktiskt är det sol idag! En liten tröst, fast vi ska ändå åka norrut, till Skaulo. Det är fint där.

Ö-vik!

Oo. jag och Carol fortsätter att producera. Nya böcker finns att köpa, på t.ex. Akademibokhandeln i Ö-vik. De tar coop-kort, tydligen.

Sist: Funderar på att säga upp mig. Har hört rykten om mer attraktiva ”städjobb” på annan ort..

Själv på 38F

Idag är det så varmt ute att jag tror jag dör. Undra om det är lika varmt i Luleå? Det lär jag märka när jag kommer dit. Ikväll kommer mina föräldrar hit för att hämta hem mig. Det låter ganska drastiskt tycker jag, ”hämta hem”. Som att jag gjort något olagligt och måste bli tvångshämtad. Så är det inte.

Treorna gick ut idag. Grattis! Det såg så härligt ut att åka lastbil i vita kläder och sjunga högt och i otakt. På ett sätt skulle jag vilja vara en av dem, bara just idag. Ändå så längtar jag inte alltför mycket efter att ta studenten. Då måste man ju göra något av sitt liv. Något mer än man gör nu. Tror i alla fall att jag kommer hinna börja längta. Kanske redan till hösten, i den hårda jobbiga tvåan? Just nu är jag bara glad att det är sommarlov. Det är frihet nog i sig.

En man mer, en man mer, en man meeeer!

Emmanordin sitter och sjunger bubbly för mig på telefon. Dålig låt, bra sångare. Vilket sätt att börja sommarlovet på.

Det första jag och Carro, som är mig trogen (IC!), gjorde när ettan var utgången var att vi pallarade oss ner på stan och symboliskt skaffade oss varsin bok, på engelska. Haha, vi tar det här seriöst tjejer!

Sommarlovet är alltid början och slutet på något. Det känns inte som lov. Inget har sjunkit in ännu. Kommer nog göra det när man kommer hem till Lule igen. Fan, jag kommer att sakna folket här. Men vi har två år kvar, två år kvar, två år kvaaaar! Som studenterna så trevligt påminner oss om.

Kubb är en rolig lek. Det slutar alltid med att det blir valla mot resten, av någon konstig anledning. Ibland slutar det med förlust och grisgrymtning runt planen. Ibland med vinst, tackvare lagmoralen. Vi kryper till och med för varandra. Peppar, tar as snygga lagbilder och förnedrar motståndarna, men vi gör det tillsammans! Valla är ett ställe i världen det.

Trodde aldrig att jag skulle vara värre än Emma OCH Jossa. Aldrig. Inga bildbevis eller fler kommentarer här. Haha, usch!

Ett sista kik på stan

Det känns otroligt konstigt att det är sommarlov om två dagar. Inte bara det att tiden gått fortare än fort, utan även att vi alla snart kommer att åka hem till oss och inte ses på många, många veckor. Kommer att bli tufft med tanke på att vi inte varit ifrån varandra mer än någon vecka/helg i rad under hela året. Vi hockeygymmare har slitit tillsammans, inte bara med hockey och träning utan även med allt nytt som hänt i våra liv i och med flytten hit. Själv ångrar jag inget. Jag känner att de bästa och viktigaste erfarenheterna har jag fått under tiden jag bott i övik.

Snart är det tid att bli nostalgisk och se tillbaka på allt som hänt under första året här. Jag och Elin smyg startade idag med att mycket nostalgiskt ta oss "ett sista kik på stan". Om det nu blev det absolut sista innan sommarlovet är osäkert, men det är den mentala träningen och förberedelsen för separations tankarna som räknas. Ska jag vara ärlig har jag redan hunnit med att vara nostalgisk för mig själv och tänkt mycket på mitt liv hittills Jag tänker också mycket på framtiden. Det är svårt att undvika. Jag hatar egentligen både att se tillbaka för mycket och även att se framåt för mycket. Allt som varit kan man ändå inte få tillbaka. Allt som är i framtiden är osäkert. Allt kan bli kanon, men även skit. Det känns ändå skönt att veta att hur som helst blir det alltid bra tillslut. Så tänker jag jämt när någon jobbig tanke dyker upp, det blir alltid bra. Jag tror och vet att det är så. Någon gång måste verkligen allt lösa sig. Jag hoppas varje morgon att idag ska vara den dagen.

Nu tänkte jag spara lite på tankarna och känslorna och bara njuta den tiden av ettan som är kvar. Dessa dagar är verkligen sköna!

Det borde vara absolut förbjudet att lägga in såhär steeekiga bilder på sig själv..

..och den här ÄR förbjuden! Haha

Såhär pluggar Emilia Carlsson...

André vet!

Tack så mycket L1.. Men jag tar åt mig av sågningen. Det är för dåligt! Har en massa bra och mindre bra skyll.

Igår var en lärorik dag. Jag fick turen och förmånen att vara hos Emilia ute i Själevad hela dagen. Det enda tråkiga var att Leif inte var hemma, trots att alla frågade efter honom. Roligt var det att få träffa Emilias lillkusin André. Han kunde verkligen allt(!) om allt! Utom namn, det hade han lite svårt för, men är man bara sju år är namn inte så viktigt. Vi lyckliga fick en föreläsning om kaniner, allt om kaniner. Jag kan nu kalla mig lite av en expert på området. Den enda som kan överglänsa mig skulle vara lillkillen själv. Han är en begåvning. En pratglad begåvning.

Jag har börjat drömma konstiga saker. Igår natt drömde jag om fartkameror, sånna som finns efter vägarna. Det var dock inga som tog bilder på fortkörare, utan på idioter, tydligen. Sen drömde jag om brödrostar, där man rostade bilderna som fartkamerorna tagit. Helt stört.

Just nu: Millzor ska berätta en grej som hon drömt och börjar meningen med: men gud. Men GUD. MEN GUD! MEN GUUUD!

verklighet.

Dagens outfit, exclusive for Alkis

- Direkt från modehuset i Paris
- På Paris
- Temat: “Haven’t we all done time"

Hahahaha.

Oo (originalton)

Det är inte varje dag öviksbor åker förbi mina hemtrakter. Tydligen så hände det idag. Det var Carol H (som är med författare med mig under namnet joyce carol oates. Oates är ännu okänd, så jag och carol tar åt oss äran för alla böckerna än så länge, mest jag. Boken som heter Stor i käften (även kallad Håll käften Joyce!) är lite av en favorit. Den handlar om mig, säger L1. Jag har inte läst boken. Inte L1 heller tror jag. Väldigt oviktigt utsvävande..) Men! iaf så åkte Carol förbi Porsön imorse på sin väg utomlands, Finland, och jag fick info om att det var mulet. Konstigt, tänkte jag, solen skiner alltid på Porsön. Då fick jag höra att pitepojken som hon var med skrattade när han hörde att jag bor där. Carol frågade mig varför. Jag var helt oförstående. Varför skratta åt Porsön? tänkte jag. Så roligt är det inte. Den följande halvtimmen fick jag kämpa med att försvara Porsön och förneka alla osanna hetsiga rykten, som alla där uppe verkar ha hört. Förstår inte varför alla tror på dem. Själv har jag aldrig märkt något. Kanske en gång när någon hade målat graffiti på vår vackra kyrka (den stora röda byggnaden av trä och plåt, bredvid tandläkaren) och när mina grannar hade inbrott i sitt garage, men annars, inget. Jag förklarade snällt att det minsann inte var något fel på Porsön, kära gamla gangster Porsön. De där ryktena är något som folket på typ Bergnästet och Skurholmen (och Björkskatan!) hittat på... Carol tyckte, jaja, och att det var bra att jag trivdes på Porsön, och Valla med för den delen. Det finns faktiskt en del likheter mellan Valla och Porsön när jag tänker efter. Valla har statyn (den med en liten elak apa som sitter på en döskalle från en människa och håller en pinne i handen) och Porsön har.. Porsön har.. hm.. jo! Eller vänta. Om man får räkna med universitetsområdet, vilket man gör, har vi en hel del statyer faktiskt. Valla har Joker och Porsön har Porsöpizzerian OCH puben Old brodies. Porsön är mycket större än Valla, en olikhet. Plus att Valla (bevisligen) är för alla. Jo, så är det.

Förutom att rädda Porsön från skitsnack har jag varit på stan i Övik med mina föräldrar, som är här nu i helgen. Vi har ätit, fikat och pratat med Emilia och hennes mamma. Trevligt. Vi fick höra att det nya fair trade fiket som öppnat nere i gallerian har glutenfria mackor på menyn. Härligt. Kul att Linkan tänkte på mig direkt hon såg det och rusade fram på stan och berättade det. Haha. Efter stan var vi en sväng på Willys och handlade lite. Ett känt citat hört på Ica Kvantum i Luleå lyder: ”Willys ä’ bäst” (överdrivet norrlänskt uttal, långsamt med stark betoning på bäst). Mamma funderar alltid om det kan ligga något i det.

Oo i original ton, tillägnat Carol och Star. Carol som äntligen fått användning av sin flytande finska och Star som i helgen svettas och slår rekord.

Rädda världen

Fan vad coolt det vore att vara dansare. Att verkligen kunna dansa! Jag är helt ärlig, tänk att kunna dansa som proffsdansare kan. Vara smidig och akrobatisk och överfull av taktkänsla. Det skulle ha varit nått de. Dansare.

Satt och tänkte på det idag när vi såg på dansuppvisningen, som de elever på skolan som går någon form av dans hade. Vilka budskap man kan sprida med dans. Känslor och energi. Temat för hela uppvisningen var ”Rädda världen”, alltså att stoppa miljöförstöring och växthuseffekten. Under och mellan danserna rullade bildspel och text på storbildsskärmarna vid scenen, med bilder på svältande barn, soptippar, barn som bor på soptippar, smältande glaciärer och dammiga industrier. Det berör, även om man inte vill bli berörd. Danserna var även de inriktade på olika delar av problemen och lösningarna. Vi fick se regnskog sågas ner, människor skräpa ner, klimatet stiga, bilar förorena och krig. Men vi fick även se glada flickor panta burkar, köra miljöbil, plocka skräp osv. Budskap som ”tillsammans är vi starka” och ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” spreds till oss i publiken. Allt i form av dans, musik, text och bilder. En estetisk kampanj för att uppmärksamma oss om dagens problem. Helt klart ett bättre sätt att sprida än tråkiga broschyrer.

Men, tillbaka till dansen. Vad jag blir imponerad varje gång jag ser någon som verkligen kan dansa! Det är helt sjukt vad imponerad jag blir. Tänk att vara graciös, smidig, stark och vig på samma gång. Skulle ta mig en sådär 76år att lyckas med det. Kanske hinner innan döden om jag har lite flyt. Men nej, då är jag för gammal för akrobatiska danser och får förmodligen ta en tango med min rullator istället. Ja, jag ska ha en rullator när jag blir gammal, väldigt gammal, om jag lever så länge. Det har jag bestämt.

Måste nämnas att några av mina kära kollegor var med på dansuppvisningen. Proffsdansare eller ej, här har ni resultatet. Här har ni Tina, Johanna, Annie och Sara, plus okända, som gestaltar dansen ”krig”.

(innebandy) Stjärnor..

hahaha. Klippt och klistrad av capteein star.

Pingpong

Finalen: Yong le King (höger) mot Bäst (vänster)

Stor förhandsfavorit inför matchen är flerfaldiga mästaren i rundpingis, singel och dubbel, Yong le King, alltid stabil med stor rutin, fast en otroligt dålig förlorare. På andra sidan bordet står Bäst, som tydligen är bäst i sin klass på pingis (därav namnet). Bäst är en vinnarskalle men också väldigt lätt psykad. Det är först till tre set som gäller. Spänningen är olidlig i matchinledningen. Ska favoriten hålla eller ska den lilla uppstickaren, som får sträcka sig över bordet för att nå bollarna, överraska?

Matchen börjar i lågt tempo. Det märks att spelarna testar vart de har varandra. När le King börjar skruva in servarna snyggt med ställningen 10-7 utökas ledningen till 17-10 ganska snabbt. Favoriten känner sig säker på att vinna setet och kopplar av en aning. Några missade bollar och bord senare är det jämnt igen, men rutinen och skruvarna säger sitt. Le King vinner första set med betryggande 21-15.

Andra set är som en helt ny match. Nu visar Bäst upp sina bästa sidor, men le King lyckas tackvare ett par fina (turliga) kant- och nätbollar hålla siffrorna. Helt plötsligt börjar Bäst smasha in bollar. Le King är lite tagen på sängen av detta aggressiva spel från den huvudet kortare motspelaren. Ändå låssas le King som ingenting och spelar själv ännu svårare bollar och skruvar som aldrig förr. Le King drar ifrån, men Bäst hämtar upp poängen till en lika ställning. Allvaret växer och det är jämnt in i det sista. Tillslut får favoriten matchboll och tar tillvara på den på ett betryggande sätt. 21-19 slutar andra set och därmed är matchen vunnen!

Mitt i glädjeyran säger Bäst: Grattis. Du spelade 21-19 mot en som är 6 år yngre..
Hon tillägger: Om vi varit lika gamla hade jag varit bäst och vunnit, lätt.

Joyce AB

Har diskuterat mina framtida jobbplaner idag med Fällman undertiden hon var ute och åkte inlines (!) i många uppförsbackar på Bergnäset, och jag åkte buss. Hon tror helt klart på min idé om att utveckla mina talanger till ett jobb. En egen firma vore nog grejen för mig, eftersom den nuvarande arbetsmarknaden verkar lite begränsad för min sorts kompetens. Vi kom inte riktigt fram till exakt hur marknadsplanen ska se ut och exakt vad jag ska erbjuda kunderna, men det finns tid att fundera över. Jag ska iaf vara vd och Fällman vice vd eller något annat pampigt. Kan tillägga att hela företaget kommer att vara stort och framgångsrikt. Nu är det bara detaljerna som ska finslipas, som vilken färg det ska vara på inredningen i fikarummet, hur lång semester alla anställda ska ha och om det är okej med maffiga förmåner för vd:ar och chefer.

Kom hem till Luleå för någon timme sen. Porsön står kvar fortfarande, alltid en lättnad. Väntar bara på den dag man kommer hem till en krater. Ska vara hemma hela helgen och träffa min syster som har varit nästan ett år i Frankrike. Kommer att bli riktigt trevligt att se det lilla livet igen och höra alla historier. Jag har också en hel del historier att berätta för henne. Nog för att mina kommer att låta fjuttiga i sammanhanget, men hon får offra sig och lyssna. Det är det man har systrar till.

En smak av juni, juli, augusti

Ledig en hel onsdag. Det händer inte. Förra året hände det. Då var man fortfarande ung, gick på högstadiet och hade lugna fina veckor med var fjärde, eller det var nog var femte, onsdag ledig. Ganska skönt. Högstadiet. Det roliga är att jag jobbade hårdare då än jag gör nu, och faktiskt känns det som att min utveckling i skolan stannade av någon gång strax efter. Nya saker är som inte lika roliga att lära sig längre. Vill trots detta påstå att ettan är betydligt skönare än nian. Men jag klagar INTE. Vet att efter ettan kommer tvåan..

Det känns väldigt länge sen man gick på Björx. Kanske för att så mycket har hänt under året som gått. Jag är en ny människa, på många sätt. Helt klart. Att inte förändras är omöjligt. Och jag är glad att jag har förändrats. Det hör till att växa upp någon gång. Inget man kan komma ifrån.

Kom på nu att jag ljög när jag sa att det inte händer att man är ledig en hel onsdag, för det hände idag. Skönt som bara den. Idag har jag alltså tränat, varit en sväng på stan, pluggat litelite, tränat. Okej, jag borde plugga nu också.

Många applåder till Jossa! Hon och jag utförde ett grymt träningspass ikväll. Vi presterade. Jossa tog rekord, vilt påhejad av Linkan. Svettigt men värt. Star var också med på ett hörn. Kan sägas att hon mest visade upp sig och impade med sina enhandsarmhävningar och dubbel klapp och hopp och spark och enhandschins och allt. Nog är hon en stjärna alltid, men trots sina "visa upp sig perioder" är hon en otroligt ödmjuk sådan. En ödmjuk stjärna helt enkelt.

Josefine "dagens prestation" och Josefin "morgondagens?". Dock i en mindre svettig miljö än i vanliga fall. Vi är så snygga jämt! ;)

Basketmemoarer och vackra ögon

Min basketkarriär blev kort. Premiärspel denna säsong på hockeygym fysen slutade med en stukad fot. Aj. Dock är jag talanglös inom sporten, mycket talanglös för att komma ifrån Luleå, så en kort basketkarriär kanske är min grej.

Höjdpunkter från karriären:

• Skol-dm i årskurs 5. Vi hade ett stabilt lag, där jag var bland de längsta och gjorde några poäng. Helt sanslöst bra.
• Plintbasket på lågstadiet. Det var där allt började.
• När jag satte bollen från halva planen, med ryggen mot korgen.
• Vinsten över storasyster i streetbasket i Uppsala. Viktigt! Hon var alltid mer talangfull, eller som jag sa, längre.
• När jag fick en basketboll och korg av farmor i julklapp. Måste ha varit en 10år sen. Tror jag har kvar den ännu. Ligger troligtvis på vinden i stugan och skräpar.
• Basket med barnvakterna Petra och Henrik i deras gamla lägenhet i Uppsala. Haha, Henke var kingen;)
  

Så många fina minnen. Otroligt vad man kommer ihåg när man tänker efter lite..

Stukade fötter är däremot inte kul och ger inte fina minnen. Känner mig nu ansluten till klubben för stukningar, en klubb med många medlemmar.

Fick höra att jag och Star har samma bruna nyans på våra ögon. Intressant. Jag har alltid tyckt att vi är så lika. Där har vi förklaringen! På tal om Star så har hon varit till stor hjälp idag. Som rutinmedlem i stukningsklubben har hon hjälpt mig att linda foten. Tack! Hon har helt klart en framtid inom branschen, sjukgymnast som hon ska bli och allt. Efter proffskarriären förstås, och den efterföljande fotbollsproffskarriären också. OCH efter basketen. Ja, enkelt sagt, när hon är en sådär 50 plus mycket. Vad jag ska bli är oklart ännu. Alltså vad jag ska bli nu när basketkarriären är slut. Kanske skulle satsa på en säga-otroligt-korkade-saker-karriär. Där är jag på topp redan. Undra om man kan utveckla det till ett jobb? Ska fråga L1. Hon vet säkert.

Leva på gränsen

Jag är för trött för att orka vara konstruktiv.

Har gjort bort sista delen av engelska nationella idag. Skönt! Var också väldigt glad över att slippa nationella i matte B. Hörde att 60% av eleverna på skolan fått ig! Inte bra. Vår mattelärare sa det till oss. Han sa också att han kanske skulle låta mig och Jossa göra det provet om någon vecka. Jag lär ju vägra.

Annars har vi haft ju-jutsu idag. Om det nu var så bra träning ur hockeysyfte/fysträningssyfte vet jag inte, men om någon galning med kniv anfaller mig på gatan, eller tar strypgrepp på mig, så vet jag iaf hur jag ska däcka den jäveln. Desamma gäller om någon slår mot mitt huvud med ett järnrör. Han/hon lär ångra sig. Det roligaste var iaf kullerbyttorna. Ja, vi är smidiga! Att vi rev halva anläggningen/källarlokalen var också lite roligt. Men fortsätter det i den här takten kommer vi vara bättre på att bunta ihop galningar på gatorna än att spela hockey. En ju-jutsu spark på en hockeyplan skulle troligtvis resultera i en hel säsongs avstängning. Kanske livstid. Vågar inte ens tänka på vad man skulle få för straff om man drog fram en kniv eller ett järnrör..

powa!

Haren åt haren var inte med. Det är troligtvis hennes fel. Det kan också vara den riktiga harens fel, som inte dök upp. Äh, jag ska sluta skylla på andra.

Coop är okej. Faktiskt min favorit mataffär här i övik. Även mitt och lillfoppas ställe att gå till när vi har tråkigt, eftersom det ligger så nära. Ordet Coop ger mig en bra känsla. Om man däremot böjer ordet med –er, får det en helt annan betydelse, och en allt annat än bra känsla sprider sig i min kropp. Cooper. Tungt.

Tänk vad lätt livet vore om man var en afghanhund. Har hört att afghanhunden är den hundras med lägst IQ. Den snittar kring 2..

I helgen ska jag och Elin hänga på valla och hålla ställningarna. Vi ska ”powa”, gå på coop, steka, testa valla lekparken, laga ugnspannkaka, hjälpa till på Ice breakers välgörenhetsgrejen och ta hand om barn där, eller nått sånt. Haha, ja, jag och Elin ska ta hand om och underhålla barnen. Deras föräldrar kommer att vara imponerade, kanske till och med smått chockade, när barnen kommer hem igen.

Händig som få. Haren åt haren, aka löparn nr1, kan mer än bara springa..

Jag hade fel..

Det blev tio. Tio sköööna varv. Helt okej om det inte varit cooper i morgon på förmiddagen, och om mina ben inte känts stela som järnspett. Jag slapp iaf knyta upp Sjölles skor. Vi kvitterade i slutsekunderna av den avslutande innebandymatchen. Viktigt!

Handstilar är alltid ett hett ämne att diskutera. Vet att en genial tänkare skrivit nästan en uppsats om handstilar på onämnt ställe. Själv lyckas jag alltid hamna någonstans där handstilar kommer på tal. Måste vara slumpen. Hrm… Lika bra att ta upp ämnet här också då, så man får det gjort.

Tycker att handstilar är otroligt personliga. Ingen är den andra lik. Hoppas bara inte att det är sant att handstilen speglar personligheten. Isf måste jag vara både otroligt slarvig, plottrig, liten, ojämn och oläslig. Inte bra isf. Star har en fin handstil även om hon inte erkänner det. För en sån som mig känns det tungt när folk påstår sig ha en ful handstil, för den är alltid mycket snyggare än min ändå. Ja, där har vi det. Jag HAR den fulaste handstilen! Och nu erkänner jag. Ärligt. Alla som sett den tycker det. Eller ja, nästan alla. Jag blir alltid lika glad när någon säger att den inte är så farlig. Tack! Ända sen lågstadiet har jag på varenda litet skit utvecklingssamtal fått höra att jag måste träna skrivstil, och skriva ordentligare. Se vad det har lett till. Är den inte bra får det va. Bara jag kan läsa, hehe. Och även om Jossa Forsa klagar järnet: ”Vem har skrivit det här?! Det är det fulaste jag sett!”, så bryr jag mig inte. Det är som skönt att ha en egen handstil, även om den är den fulaste.

Det finns andra i min omgivning som är kritiska, inte bara till min handstil, utan även till sina egna. Johanna sa idag efter träningen när vi hamnade, trots mina förhoppningar om att slippa, i ett samtal om just handstilar: ”Jag skriver som ett hus”
Sen förklarade hon efter att alla dött av skratt: ”Ja, stort och kantigt”
En till som hoppas på att handstilen inte speglar personligheten kanske? Haha.

Jag och Star idag på naturkunskapen. Man kan nästan tro att jag är den kloka av oss.. haha

StaR, R1 och R2

Emma Nordin, aka emp aka stjärnan aka star förtjänar en spontan, minst. Ryss 1 och Ryss 2, eller hur var det?

På tal om ryssar hade några vitryska ungdomar som besöker Sverige lunchkonsert på skolan idag. Snacka om att de kunde ta toner. Försökte själv att ta ett par på väg tillbaka till lektionen. Var faktiskt överraskande säker. Beeg blev smått imponerad och ville skicka mig till någon rysk körskola. Kanske vore något? Tror att flygvärdinne outfiten som kören hade skulle sitta fint iaf. Funderar på att anmäla mig och star till en vitrysk talangjakt. Jag sjunger folkvisor i höga toner och moll, star dansar polka i grönblommig vitryss klänning och som dirigent ska vi ha R2. Hon får även spela piano hade vi tänkt. Bara ryssar hela högen. Truppen är komplett!

Just nu ligger Elin på min säng, typ halv död, och frågar: Ser jag inte stressad ut?!
Jag: nä.
Elin: äh, innerst inne är jag stressad, okej? Det är insidan som räknas.

Själv vet jag inte om jag är stressad eller inte. Kanske är lite stressad, för det där med den ryska talangjakten, eller vitryska kanske det var. Men jag tror star är mer stressad. Hon är ju trots allt stjärnan.

Hinderbana ikväll. Jag och Tina har tippat hur många varv det blir. Jag tror 16. Tina trodde 12, sen sa hon också 16, minst. Vi får se.

Skinkmacka med andra pålägg

”Det har fastnat en räka i ingången”

Jag vet att det låter dumt att citera sig själv, men en del saker man säger är bara såå sjuka! Fällman är grymt bra på att fånga citaten, och publicera dem. Jag vet. Såg att även Madde Ö vet. Tyvärr måste jag säga att vi nog får skylla oss själva. Men det är alltid lika roligt.

En räka i ingången hade det fastnat när Brallan var här. Alltså, inte en räka i en ingång egentligen, det var mer en utgång. Men det var en riktig räka. Jättekul, tyckte brallan. Hon tyckte även att det lät lite snuskigt, och det gör det kanske om man tolkar det så. Det är alltid lyssnaren/läsaren som avgör. Den som säger/skriver kan bara vinkla. Vinklade berättelser lämnar jag till skvallertidningarna och tanterna att skriva och skvallra om. Så varse alla där ute. Ryktet säger alltid något. Ibland är det paj järvi som sprider, ibland inte.
Brallan om bilden: ”Jag ser ut som ett dampbarn! Du också Joyce!”
Men vi bjuder.

Några fina repliker av Brallan: ”När jag talade med Madde då tänkte jag på kassler..” Samma kväll kom följande:
”Just nu är jag sugen på en skinkmacka, med ost och kaviar.” Några sekunder senare: ”Oj juste jag gillar inte kaviar, det bara slant”

Hungrig? Trött, ja.

Tre veckor, sen sorg. Fyra veckor, dubbel sorg.

Döden är ett ämne som alltid går att diskutera. Kanske inte är det jag helst snackar om en lördagskväll, men det finns människor i vår lilla värld som gör det. Kanske ligger dessa världsproblemfunderande människor också på ett bord, eller varför inte på ett golv när de för sina djupa samtal. Vad vet jag liksom.

I snart en veckas tid har jag tänkt på hur stor skillnad det faktiskt är mellan att vara sexton och att vara sjutton. Det är som en gräns jag passerat nu. Sjutton. Det är ändå hyfsat gamm. Men inte om man frågar min mamma. Hon är 30 plus mycket. Eller kanske ska säga 50 minus mycket. Eller varför inte bara 40. Hon funderar inte heller kring världsproblemen så mycket, hon löser dem.

Sjölle är inte gamm, hon är rutti. STOR skillnad! Idag fyller hon 27 år, samma dag som Beeg som fyller 17. Grattis till båda! Känns bra att jag och Beeg är på samma nivå igen.
På tal om henne så har jag sett fotboll idag. Tråkig match, (Själevads libro är för överlägsen!) men inget blir roligare än vad man gör det till. Jag hade lite kul iaf, eller vad tror du, mill? Haha

Emilia B, kalasbarn, mogen sjuttonåring

Pectoralis major

En helg med biffen är alltid en lyckad helg. Jag är mycket nöjd över det vi gjort hittills, för vi har nämligen gjort det vi är bra på. Biffat och stekt. Det om något är värt lite cred. Gör det du kan och är bra på, enklare än så blir det inte. Ändå måste jag ju säga att vi inte bara tränat våra starka sidor, utan även försökt utveckla bredden i vår kunskap. Nu talar jag om livsnödvändiga kunskaper,och för att vi är så generösa kan vi dela med oss lite av det vi lärt oss:

• Använd aldrig elvisp när du bakar kladdkaka!
• Se upp för hårstrån i solariet.
• Få hjälp/instruktion av någon som "vet bättre" på gymet utan att bli arg.
• Att Björkman ska hålla sig på linjen..
• Varför det bor så mycket folk i Kina (Det var nämligen där man för jättelängesen började använda horor som uppfostrade och lärde männen hur han skulle tillfredsställa och behaga sin kvinna. Allt för att undvika problem i äktenskapet. Hora är därför enligt en säker källa bland de äldsta yrkena i världen.)
• Att man inte bör använda "då är de ju dumma i huvudet" för många gånger i en argumentation.
• Det är aldrig fel att försöka.

Ja, sen var det väl inte så mycket mer..

Slitna stek och kladdis

Lika som bär

Peyton?

Elin?

Elins kommentar:
”Vet ni vem jag känner mig som? Den dära prostituerade som de låssas göra om till Peyton och sen våldtar..”

Ang. klagomål på bristen på dagensoutfit bilder..

.. så kan faktiskt påskharebilden kan ses som en "dagensoutfit", även om den inte bars en hel dag.

"Bara för att det är en helt vanlig tisdag"

Igår: Jag och Millzor påskade för Jossa och Elin. Kanske en blivande tradition?

Trillingarna Järvi

Men när det väl är så, är det det bästa som finns.

Tiden har gått fort och jag är värdelös på att skriva i bloggen. Det känns alltid som att jag har så mycket som jag vill skriva om, så det blir för mycket, så det inte blir något alls. Men nu skriver jag iaf.

Kände friheten i Luleå. Mitt hem, som jag besöker alltför sällan. Finns det egentligen något härligare att göra än att vara på uterinken, när solen skiner, det är en kanon dag och man bara är ledig och fri? Åka på den nyplogade isen och känna värmen från vårsolen. Kanske dricka lite varmchoklad. Lära lillasyster åka baklänges. Sätta en puck i nättaket. Nej det finns inget härligare att göra. Inte för stunden. Jag har haft en kanon påsk, trots att jag inte gjort så mycket eg. Det är riktigt skönt att göra ingenting ett tag.

Att luleå har blivit ett sånt inneställe för människor från sveriges alla breddgrader är imponerande. Fast jag har alltid trott på stadens potential.. haha.

Det blev ett sm-brons i stockholm förrförra veckan. Ändå okej.

Jag lyssnar, jag lär.

Slutspelssvett

Imorgon åker vi. Då jävlar! Möter AIK, onsdag kl 15.30 på Johanneshov. Årets match hittils. Nu är det slutspel, på allvar!

Dagens grej: Emma Nordin ska få göra VM debut i Kina om några veckor! Grattis! Fast alla vet att hon väljer luleå i första hand. En säker källa avslöjar att stjärnan själv ska ha sagt i ett uttalande "Vad ska jag till Kina och göra när allt jag vill ha finns i lule?". Ja det kan man fråga sig. Det kan man verkligen fråga sig..

Ljusblått

Nu är vi klara för finalspel på hovet i Stockholm till veckan. Känns bra och stort på samma gång. Det är inte alla som får en möjlighet att slåss om ett sm-guld i ishockey. Vi har fått den möjligheten nu. Eller skapat den måste man säga, för vi har kämpat och förtjänar den. Vi är taggade, beredda och vill så mycket. Formtopp: 19e/ 20e mars? Ett måste.

Jag har fått min första skylt! Otroligt stort och maffigt. Tack Mallan!

men gud!

Har just fått dagens första chock! Eller chock och chock, kanske inte kom helt oväntat.

Är i själevad hos Beeg nu. Blev lite väl ensamt på valla. Vi ska nog ta och träna en sväng sen. Är dock grymt trött efter helgens bussresor, 13 timmar igår var inte direkt skönt. Även om jag faktiskt började gilla våran lilla hårda BLÅ buss. Den blev som hemtrevlig tillslut. Min teori är att om man spenderar tillräckligt mycket tid med någon/något, i detta fall våran buss, kan inte annat än känslor uppstå.

Vad är det fel på blått? Nej men jag ska faktiskt ändra, är bara lat. Har inte orkat kolla ännu hur man ändrar inställningar.. Godkänt skyll?

Nä nu ska vi ta och laga lunch.

Meditation

Har just kommit hem från Jossa. Tina och Maria fyllde/fyller år, och bjöd på fika, hos jossa. Eller ja, men iaf så var det lite folk där och jag var också där, som vanligt. På valla är det alltid folk. Det får mig att tänka på i somras då jag flyttade hit och ingen annan hade hunnit göra det ännu. Då var det lugnt här kan jag lova! Fast jag gillar det bättre nu om jag ska vara helt ärlig.

Kempis är Sveriges bästa hemmaplan, men det är tungt att förlora där. Speciellt en match där vi var bättre än motståndarna. Irriterande och usch. Men har på känn att vi spelar extra bra imorgon för att få ut allt.

Och imorgon kommer Fällman! Eller det blir nästan i övermorgon eftersom hon kommer så sent. Fan att de lägger matcher vid halv fyra på en söndag..

Coop rondellen

Det måste vara mycket speciellt att få sin första egna skylt. Mallan har fått sin. Hon blev både glad och nöjd. Väntar fortfarande på min, men när jag väl får den kommer den att vara mycket fin, med bilder och glitter på. Det kommer garanterat att vara speciellt.

Spelade mot skell i förrgår. Har inget speciellt att säga om matchen. Eller jo, Milla gjorde mål och jag assade. Det var trevligt faktiskt. Sen var det mindre trevligt, men Patrik F får lugna sig, det går INTE att jämföra med galningar som Bertuzzi!! Faktiskt inte ett dugg planerat, utan mer olyckligt.

Det finns andra som också får lugna sig. Fast det är på ett helt annat plan. Kanske ingår jag där? Jag vet faktiskt inte.

Något är inte rätt när man vaknar tre nätter i rad och är pigg och hungrig. Skit skumt. Kanske har hamnat fel i rytmen. Får försöka hitta tillbaka. Som vanligt.

Peter

Back in business. Riktigt trevligt att åka till kempis imorse. Lite folk på träningen bara, men imorgon kommer ju en del tillbaka igen. Kände att skridskorna bör slipas innan träningen ikväll, lite slött efter att jag och Fällman nött rinken på Bergnäset. Vi lekte järnet och våra uppspel satt som smort (förutom när fäll sjabblade med pucken under ssk, och Patrik F inte fattade vilken båge han skulle åka). ”Otto” satt iaf i krysset varje gång!

Bussresan hit igår var otroligt seg. Vaknade inatt och det kändes som att jag fortfarande satt på den där förbannade bussen.

Värt att notera:

Darin har flyttat in i lägenheten mittemot Jossa och Elin! Sjunger mycket högt i duschen om kvällarna..

Fick ett sjukt mysko mms nyss. Det var en bild på ett par handbojor och under stod det: Vad tror du om att leka med dessa då?
Tänkte det var någon som drev med mig, så jag kollade upp numret.. Undra vad den där Peter vill mig egentligen..??

Allt som jag någonsin var

Det faller. Långsamt, men visst faller det.

du är ett djup, en avgrund
och det är fast mark under fötterna
jag längtar efter
mer än något annat

Home, sweet Luleå!

Nu är jag hemma. Hemma på riktigt! Kom med bussen 22.20 igår kväll, efter 5 timmar och 55minuters bussresa. Inte särskilt skönt, men hellre buss än cykel! Gud vad lång tid det skulle ta. Kanske ett projekt för framtiden, cykla till dryga 37 mil? Nja.

I söndags träffade jag min älsklings idol! Håller med fäll att det är synd att hanna inte är här nu när jag väl är i Luleå, men as kul för henne att spela 4-nationers i Ängelholm. Hoppas det går bra för henne och även för mina kära modoiter..

Åter till Luleå, en mycket vacker stad här i norrbotten. Och ja, Luleå är större än ö-vik! Och ja, vi har mängder av sevärdheter. Mängder. Det nyaste tillskottet: kulturenshus. Välbehövligt för en kulturstad som Luleå. Eller ska jag säga estetstad. För det måste man faktiskt kunna kalla den. Finns typ hundra gånger fler esteter här än i ö-vik iaf.
Sen om man inte är kulturintresserad har vi ju coop-arena. Tyvärr så är luleå hockey lite av ett krislag just nu. Kvalserien hotar, men jag tror att de klarar det. Vill tro att de klarar det.
De som lessnat, eller helt enkelt inte gillar hockey, kanske ska ta sig till Pontushallen i stället. Har faktiskt aldrig riktigt insett vilken basketstad detta är! Jamenar, vi har elitlag på både dam och herrsidan. Visst, luleå basket klantade till det rejält förra året då man släppte typ alla sina stjärnor (näsström, andersson, bacon x2), men de senaste åren har man fått sm-silver och spelat stabilt hela säsongerna. Gud vad hemskt att de inte lyckades vinna finalen förra året! Det var nästan så att jag, som knappast ser på basket, började grina. Sveriges bästa lag, men man hade inte nerver för att gå hela hela vägen… Planja då, som fullkomligt håvat in sm-gulden under 2000-talet. Favorittippade varje år. Stjärnspelare har man, och har man inte, så värvar man. Ekonomin går spikrakt. Plus att man har den lokala stommen i laget med old-boys lulekillar. Vad mer behöver sägas? Men det som verkligen ger luleå basketstad-stämpeln är alla dessa ungdomslag! På mellan- och högstadiet var jag den enda i min klass som inte spelat/spelade basket! Bg-lagen gör också fina resultat och lär upp talanger och blivande storspelare, framtiden. Tänk om hockeyn varit lika välutvecklad här...
Hjälp vad jag skriver om basket! Själv är jag den största baskettalang som aldrig ens övervägde att börja spela. Som tur är behöver jag aldrig bevisa denna påstådda talang. Jag håller mig helt enkelt borta från basketplaner. Klokt.

Nu är jag på hemmaplan. Det blir dock ingen basket! Tänkte testa uterinken på björx imorrn. Hoppas det är bra väder.

När L1, när?

Basket på bortaplan

Tiden, som för tre dagar sen gick i: Elin (våran löpare nr1!) springer cooper- fart, har nu stannat av och kryper fram i: joyce går till skolan, joyce går överhuvudtaget – fart , alltså mycket långsamt! Kan bero på sysselsättningen. Har inte gjort så mycket de senaste dagarna förutom att vila och försöka bli frisk. Men jag har länge funderat på det här med tid. För när man ser tillbaka på en tidsperiod då mycket hänt, så känns det som att den perioden var längre än den var, fast den gick så snabbt när man var mitt i den. Om man däremot ser tillbaka på en händelselös tidsperiod, då allt gick skitsegt, så minns man den knappt. Mycket märkligt, eller bara logiskt.

Vi vann mot leksand idag, 4-2. Bra, men vi slarvade för mycket.

Idolen gjorde seriepremiär, grattis!

Har redan anonyma kommentarer= det går framåt i min bloggkarriär! Fast anonymiteten kan i detta fall starkt ifrågasättas…

Kul att träffa lite norrbottningar på swedbank! Mssk var på besök, spelade match före oss.. Fick en lätt flashback av gamla tider när jag såg anja, brallan, alkis och de andra. Ojoj vilka tider det var haha!

Millzor vet för mycket!

Den 7:e februari 1991 kl:13.37 föddes jossa..

Har gjort en god gärning idag, känner mig otroligt stolt!

Grattis gamm-jossa, 17år, inte dåligt! Och vilket kalas, i min lägenhet och allt! Det enda jag saknade var fiskdammen..
Det kan inte vara lätt att bli gammal. Ett konstaterande idag.

Alkis: "dagens outfit" bilderna kommer, var inte orolig! Måste bara träna in den där rätta posen först.. Annars skulle det se lite för B ut, och det kan jag ju inte riskera ;P

Millzor: När ska jag få gästskriva i din blogg?? Och ge upp söderplanerna, häng med till lule!

Diskussioner

Ett grupparbete är inte ett grupparbete utan diskussioner. Men vårat grupparbete blir bra! Desto mer oroad är jag för beeg och millzors grupp som mest försöker ta mitt, annies och elins fantastiska arbete om hållbar utveckling. De får fan skärpa till sig!

Nu ska jag ta och hjälpa min egen grupp lite istället för att syssla med oviktiga saker..

"Jag går från ett, till två"

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1042313

Idol-hannas stora tv-genombrott! (med undantag av IDOL)

Ett första och Två andra

Ett första inlägg är ett första inlägg. Till för att bara läggas in, och vara det första.

Vet att jag inte har tid med en blogg egentligen. Fast jag borde ha hur mycket tid som helst. Men jag är en tidspessimist, iaf enligt mig själv. Andra hävdar det motsatta. Att jag skulle vara en obotlig tidsoptimist. Döm själv.

Måndag idag, har nyss kommit hem från träningen. Helgen var en helg den också, och en trevlig helg till stora delar. Två vinster, mycket skönt! Ont i ryggen av allt bussåkande, mindre skönt. Men vi lever och andas, och det är huvudsaken!

En känsla av otrolig dryyghet la sig över mig någonstans mellan leksand och gävle. Förstår inte vart jag fått den ifrån.. Men det är ganska kul. Faktiskt.