Att fylla igen gropar

Det är farligt att sparka på saker när man blir lite frustrerad över någon skit sak, som att ens osmidighet river en häck. Anledningar att få ont finns ändå i tillräcklig mängd. De behöver man inte söka upp själv. Väldigt dumt, som Carol sa. Jag vet. Förlåt häck, och förlåt mina svullna tår.

Och som ett steg i min personliga utveckling valde jag att vara med på friluftsdagen igår. Det innebar vandring. Lätt, kanske mysigt till och med, tänkte jag. Har jag sagt att jag inte tänker helt hundra alltid? Med blöta fötter och sand i håret kom jag hem. Trött och förjävligt less på att gå. Inte för att det var helt värdelöst. Det var ändå fint där vi var och gick, även om det mesta man såg var en stig med stenar, rötter och myror. Och emmanordins svarta träningsskor.

För människor med bra humor finns en liten samling på Fällmans vägg med Din Byxdress, Mycket te och höhöhö. Väldigt värt att inte missa. Kom på det bara så här på tal om fårtatueringar. Eller Tjip. Eller sheep.