Trolldeg

Ja, jag är kvar i Luleå. Mina fingrar kommer fortfarande ihåg hur man skriver på ett tangentbord även om de ibland stakar sig fram och det blir hormall istället för hotmail när jag ska logga in på bloggen. Det är sånt som händer. Jag är ensam här med mamma och evve för de två andra är ute i världen på äventyr, en i umeå och en i frankrike eller österrike, är inte helt säker. De som är hemma sover och jag är vaken. Borde jobba med the trip men orkar inte riktigt. Har ändå varit seriös idag. Mitt huvud är en klump och jag saknar övik. Tur att jag får fara dit snart. Planen var imorgon men den spricker. Bättre att vila en dag mer än för lite för jag är så trött och less på att göra saker fel och vill inte riskera hosta som aldrig ger med sig, igen. Man kan inte styra allt här i världen även om man vill. Det som händer är meningen, måste man tänka, och vara stark och bli starkare av skit, som ingen tycker om men som existerar ändå.
Jag saknar Fällman väldigt mycket, och jag saknar valla.